tisdag 1 december 2009

1 December

1 December
Jaha, så är det då december. Ute är det minusgrader och själv sitter man med ont i halsen, blir att kurera sig med Kanjang. Har en hel del att göra, men när man börjar bli sjuk så känner man inte så manad och taggad att göra något. Men sånt hör till när man har småbarn, Aurora är snuvig så hon har väl smittat oss, jag har ju så uselt immunförsvar så jag får ju allting.
Det är lite tryckande stämning då vi brottas med om vi måste avliva en av våra katter pga han börjar bli mer som en vildkatt, han vill verkligen inte in, så frågan är. Sen vi fick kattungar och de fick komma ut i huset så vill han inte vara i huset, även om det är bara en kvar. Jag funderar på om han skulle passa som ladugårdskatt, om det är någon som vill ta hand om honom. Om man nu kan få honom att komma fram. Grannen har ju sett honom, har inte sett honom på några dagar igen.
Återkommer imorrn igen, tänkte försöka skriva varje dag men runt jul vet jag inte om jag kommer ha någon mottagning.

tisdag 24 november 2009

1 advent

1a Advent
Ja, nu börjar nedräkningen mot jul igen. Vad tiden går fort. Känns otroligt att jag för nästan 1 år sen började min 5,5 månaders vistilse på sjukhus pga graviditetskomplikationer. Glad att den tiden är över nu.

I morgon är det sista november och vi går in i december och dag för dag så närmar det sig Lucia, Auroras födelsedag och julafton.

Idag har vi varit på IKEA Sthlm Barkarby och gud vad folk det var! Inga fynd men lite nödvändiga saker i alla fall. Så har vi även tagit en tripp till mormor, Auroras alltså :-) och mitt gamla ex, numera vän och han och min gubbe har blivit goda vänner. Tänk att en gemensam kompis fick oss att träffas igen efter 2 år från sista mötet, då vi plötsligt märkte att vi bodde i samma lilla förort till Sthlm.



SNART1 år

Aurora


Vår lilla tjej blir 1 år snart. Det är svårt att tänka sig att hon har blivit så stor som hon har blivit. Att det tiden man levde på sjukhuset är bakom oss. Vi är så glada över vår lilla tjej och hon är en solstråle så gott som jämt och hon gör oss glada med sitt "pladder" och olika ljud. Pruttljud är det roligaste som finns. Den 19e december 2009 blir denna lilla tjej 1 år.


Bilden är tagen av Reneé


Jag vet inte hur många som vet om Auroras historia till våra liv. Men Aurora kom till tack vare piller och sprutor och till slut genom kejsarsnitt, pga dåligt blodflöde i navelsträngen

Namn: Aurora Elisabeth Sofia
Född: 19e December på Uppsala akademiska sjukhus
Längd: 28,5 cm
Vikt: 522 g

Aurora föddes när jag var i vecka 28+6 dagar. Hon var dessutom tillväxthämnad, därav hennes längd.
Detta kort tog dagen efter hennes födelse.


Men det är otroligt hur barn växer bara första året och jag har lite fusk då min dotter inte växer så fort som andra, så är hon nu lika stor som en 5 månaders bebis, så här håller storlekarna lite längre :-)

På kul har jag köpt en docka till Aurora så hon får se hur liten hon var och denna docka är verkligen i samma storlek som hon var när hon föddes. Så här ser man verkligen hur mycket hon har växt. Vilken skillnad va?
Det kommer bli mer inlägg om min lilla tjej :-)

söndag 24 maj 2009

Väder

Kanske ett tråkigt inlägg, men man får ju skriva vad man vill :-)

Det är så tråkigt med vädret nu för tiden. När man var liten och växte upp på 80-talet, då var vädret som det skulle och höll inte på att växla stup i kvarten.

DÅ var det vinter när det skulle vara vinter osv. Nu finns det ingen snö knappt på lite sydligare breddgrader, om man kan kalla stockholm för det. Nu när jag är vuxen bryr jag mig inte om vintern då jag hatar snö och kyla och skulle vilja göra som grannen, åka till Thailand och bo där under vinterhalvåret. Men nu när man har fått barn, så vill man gärna att de ska uppleva snö, så man får väl hoppas på det bästa.

Sommaren är ju inte heller mycket att hurra för. Det är ju ingen sommar längre. Det är ju ingen värme. Maj har ju i stort sett regnat bort. Blev aprilväder hela maj. Vädret kan inte bestämma sig. Regn, sol, regn, sol.... så är det hela dagarna nu för tiden, man blir så trött på det.

Måste man vistas där man vet är soligt, som öland. Vi vet att det regnade på fastlandet, men på öland var det varmt och solsken.

Så väderleksrapporterna på tv eller internet är inte att lita på alls längre.

Håll tummarna för en bra sommar iår. Längtar tillbaka till 1994, det var en sommar det.

torsdag 14 maj 2009

Tatueringar

Tatueringar!! Är de inte fina? det tycker jag, måste vara därför jag har 3 st. De är inte billiga, men hur ofta gör man en tatuering? Inte så ofta. Nåja, jag gjorde alla mina 3 inom 4 månader, men det var ju extremt. Jag är stolt över dem i vilket fall som helst. Min första är den här blåa rosen, det var en förlovningspresent från mitt ex. Den kostade 1500 kr. Den enda tatueringen jag inte har bild på för tillfället är mina små katt tassavtryck på mitt högra vad. Då de gjordes i samband med att mitt ex gjorde de 3 elementen (det första hade han gjort sen tidigare), så de kostade mig 250 kr. Min sista är änglen, den skulle ha kostat 1500 kr, men den gick fortare att göra än han trodde så då sänkte han priset till 1000 kr, då hade vi inga pengar kvar till bussen så då skulle vi få gå, men då drog han av 100 kr, så 600 kr rabatt. Ska du tatuera dig i Eskilstuna, så ge dig tillkänna så ska du få hans nummer.
Ska jag göra fler tatueringar? jadå, det ska jag. Under ängeln ska jag skriva namnet på min dotter, då hon är min ängel. Sen har jag hittat en ursöt babydrake som jag vill ha, men frågan är bara var jag ska ha den. Övre armarna är upptagna redan å jag vill gärna ha den mer synlig än på bena, så jag funderar på att sätta den på underarmen, ungefär där man har klockan, men nu har jag ju inte använt min klocka på länge så nu minns jag inte vilken arm den ska sitta på *ha ha ha*.
*Klicka gärna på reklam på min blogg, så hjälper du mig att finanscera mitt bröllop, det kostar dig ingenting*




Mobbning

Är ni inte trötta på mobbning? Vet ni vad jag tycker är "bullshit"? De skolorna säger att de har ... Antimobbning. Skitsnack, det existerar inte. Det finns alltid någon som som blir mobbar och alltid någon som mobbar. De är så att skolorna blundar och ser inte de "osynliga". Tro mig jag vet.

Jag har sen mellan lekis (6 år) till första ring (17 år) var jag mobbad. "Turligen" bara verbalt, men det var nog så sårande. Ramla jag, så skrattade alla, vad jag än jag gjorde så var alltid någon på mig. "U" förde bort mig och sa att jag var skyldig henne pengar vilket jag inte var, inte fan lånar man pengar av någon som mobbar en??????

Jag har nu sen sista året i gymnasiet sagt ifrån och är rätt av nästan elak ibland. Sista året i skolan så slängde jag dörren i ansiktet på min svenska lärare, vägrade gå på religonslektionerna, varför lära sig något man inte har nytta av? Jag vägrade gå på samhällslektionerna, för politik är inget jag har intresse av, varför ska man lära sig hur många riksdagsmöter det sitter i riksdagen? Har jag nytta av det? Nej, jag ska inte bli politiker.

Nu när man lagt detta bakom sig, har man försökt få skolorna att ta emot en så man kan föreläsa om mobbning, vad får man för svar då? Vi har antimobbning här så det behövs inte. Vilket jävla skitsnack alltså. Mobbning finns jämt.

Jag bara undrar om mina mobbare tänkte på att jag hade nog jobbigt ändå??? Antagligen inte. De brydde sig väl inte att sen jag var 9 år har sett min mamma att bli stadigt sämre och som idag inte ens bor hemma då hon är sjuk och inte klarar att ta hand om sig själv.
Min mamma lider av MS (multipel skeloris) och reumatism. Var det någon som brydde sig om det? Nej!!! Ingen visste att jag ibland fick mata min egen mamma för hennes händer inte lydde henne.

Enda gången man var poppis var under föräldramöterna när mammas elrullstol stod utanför och de ville att jag skulle demostrera hur man körde. Då var man poppis, men det var väl den enda gången.

Ibland hoppas jag på en klassträff för de ska se att jag e inte samma "mus" som jag var när jag var i skolan. Idag är jag mamma, jag har tatuerat mig 3 gånger och fler gånger ska det bli, jag har varit förlovad 3 gånger och hoppas på ett bröllop nästa år.

onsdag 13 maj 2009

När jag var med i tidningen

Ja, tänka sig att jag har faktiskt varit med i SvD 2006 i augusti. Det var mycket kommentarer om det som jag nästan blev sårad över. De verkade tro att jag bara ville gifta mig för giftandes skull. Kanske har låtit så, men så har det inte varit alls.

Anledning då? Jo, 85 dagar innan bröllopet kom min dåvarande hem, var bekymrad, han hade tänkt väldigt mycket. Han hade väl märkt att vi inte passade ihop, å det gjorde vi nog inte heller, nu i efterhand är jag glad att vi inte gick så långt. Han var inte snäll alls efter han hade gjort slut.

Hade vi ordnat något för bröllopet då? jadå det hade vi. Min klänning var fixad, även insydd då den var för stor, det är inte lätt att hitta sin drömklänning billigt, tur att Ebay fanns, nu tror jag det skulle vara ett helsike att hitta den klänningen. Bonny är inget vanligt märke i sverige, finns bara en butik som innehar det märket. Här är klänningen. Tradtionella placeringskort var inget jag ville ha, så efter en idé i en bok så skulle det vara placeringskrukor istället, har alla kvar, så det är bara att börja skriva namn, när man vet att bröllop blir av å vilka som kommer.

Men mitt bröllop som jag drömmer om ska det inte handla om här, utan när jag var med i SvD. En journalist på SvD höll på med en bröllopsserie i 4 delar och sökte någon som fått sitt bröllop intällt och hon fann mig. Jag ä en frekvent besökare av bröllopstorget å där fann hon mig. Hon kontaktade mig och så träffades vi i Eskilstuna, där jag bodde då och på ett fick blev jag intervjuvad. Artikeln skulle vara anonym, så jag fick heta Josefin men jag har inget emot att folk får reda på att det är jag. Nog kanske kan det räknas som han krossade min dröm som det står i artikeln, men så här i efterhand e jag glad att det hände. Annars skulle jag nog ännu inte varit mamma eller fått så bra vänner. På sätt o vis är det bra med ett inställt bröllop bakom sig, man har mycket när man väl får gifta sig å jag vill inte ha någon annan klänning, jag vill ha min drömklänning, that´s it.

Någon som vill läsa artikeln? Tryck här så får vi se hur länge den finns kvar på SvD.

tisdag 12 maj 2009

2009-05-12

Alltså livet är ju bra orättvist och det här gör jag nu för att få ur mig allt men även förhoppningsvis tjäna lite pengar så mitt och gubbens bröllopsplaner kan bli verklighet, för visst är bröllop en häftig grej. Nej, jag har inte gift mig någon gång, men jag har varit nära en gång, men alla som finns på Familjeliv eller Bröllopstorget, vet vad som hände den gången. Även ni som kanske läste SvD för 3 år sedan om Josefine, det var jag. Skiter i om hela världen vet att det är jag. Jag har varit med om så mycket i mitt liv och när jag surfade runt och märkte att man kanske kunde tjäna pengar på sin blogg, så tänkte jag varför inte. Jag har sett på filmer att det finns tjejer som bloggar om allt så varför inte jag, jag har ju varit med om så mycket i mitt liv, kan ju nästan bli en film om det nu ska vara så. Jag tänker inte skriva om allt idag, för den här dagen är snart slut och en jobbigt natt väntar mig, då jag är småbarnsmamma och gubben är sjuk och kan inte hjälpa till på natten, så vakna ungefär varannan timme är inte kul. Ska egentligen vakna om ca en timme så jag kan lika gärna sitta uppe till dess.

Vad tänker jag skriva i min blogg då? ja, allt. Bröllopsplaner, min dotter, mina vänner, semestrar, familj osv osv osv, är det inte det man ska skriva då?

Kanske jag någon gång skriver en del av ett kapitel av mina böcker, får se om jag får någon som intresserar sig i dem.

Eftersom detta är mitt första blogg så kanske det är bäst med en liten presentation:

Mitt namn är Rosemary och bor i en liten ort utanför Flen. Här bor jag med min fästman och dotter och 5 katter. Just nu är vi båda arbetslösa men går på tillfällig föräldrapenning då vår dotter kräver syrgas fortfarande. Min kille fick gå från sitt jobb i november pga finanskrisen, själv har jag inte jobbat sen maj 2006 och då bara i en månad, sen dess har det varit knapert om jobb, förutom ett kort uppdrag som krokimodell och provsmakare.

Min familj består av mor, far, halv storasyster och storebror. Pappa är pensionär och mamma är sjukpensionär, då hon lider av MS och Reumatism, vilket vi alla i familjen lider av, jag har inte fått mitt bekräftat än, men jag ska se till att jag blir undersökt inom kort, ska även göra en allergiutredning sen jag fått nässelutslag efter ha ätit en snickerstårta och eländer försvinner inte, utan blir bara värre.

Jag är uppvuxen norr om sthlm medan min kille är uppvuxen utanför Vimmerby. Hur hittar man varandra då? INTERNET såklart. Vi träffades på Passagen.se å på den vägen är det.
Vi båda är idag 29 år och fyller i början på året, han i februari och jag i mars. Dotter vår är född i december förra året, 3 månader förtidigt, kallat prematurbarn, är också anledningen att hon bär syrgas, då hon lider av något som kallas BPD, vilket är en sorts lungsjukdom, det är att lungorna växer inte lika fort som hon och kommer alltid ha nedsatt lungkapacitet, men vi älskar henne precis som hon är, hon är vårt allt.

Mina intressen då? jo, blandat, men fika, skriva, shopping, scrapbooking, fotografera, familjen, bröllop, brodera, sjunga, rita & måla osv osv.

Är det något mer man kan skriva om? Njä, inte vad jag kan komma på nu, måste ju sprida ut mina inlägg också.

God natt