2/3 Småland

Jag är uppväxt utanför Stockholm, men bor nu i en liten ort i norra delen av småland. Idag, på bussen, kom jag på mig själv att tänka på vad jag såg medan bussen tog mig mot Oskarshamn. Vi åke på en vanlig riksväg och vi susar förbi små samhällen. Förutom mycket skog, dyker stora hus, gårdar och stora lantbruk upp. Många gårdar ser man att de har ett antal år på nacken. Jag blir rätt nyfiken på hur det ser ut på insidan Om de har modernt eller har de försökt behålla husets gamla charm?
Vissa hus är som herrgårdar och de har eller är de säkert också, men mindre hus runt omkring och ofta ligger det en ladugård också i närheten.
Men! Jag kan inte låta bli, eftersom ag är mamma, tycker synd om de barn som bor så ödsligt, det måste vara väldigt ensamt. De trivs säkert jättebra, men får en utomstående så verkar det inte så, kanske för man själv upplever att de kan vara så, framförallt när man är uppvuxen i ett annat sorts samhälle.
Jag har alltid varit instresserad av hus och här kan fantasin skena iväg och nu när man får se stora herrgårdar och äldre träkåkar, så blir man såklart nyfiken.
Hur gamla är husen?
Hur ser det ut inomhus?
Kan huset ha en spännande historia på lut?
Vissa hus ser ut som de byggdes på 1700 eller 1800-talet, i alla fall de som är bygda i trä. Oftast är det då de hus i rött. Annars är de flesta i puts.
Herrgårdarna kan verkligen få fantasin att skena. Man tänker dem nästan som slott. Men vem vet, kanske har de en rustning står i ett hörn. Eller har de jätteurnor?
Tänk om du fick den chansen som Simon & Tomas på TV3 har fått, att få inred på ett slott! Det vill jag också göra.Jag kanske inte är lika extrema som de, för de finns ju färger som jag inte gillar att ha på väggar, golv och tak.
Är du i småland och åker på de lite mindre vägarna, kolla dig omkring och dröm dig bort.

Vitt, Vitt, Vitt

Jag fick hem min inredningstidning som jag prenumerar på. Det finns "Hemma hos"-reportage och olika inredningstips. Mycket är i vitt! Varför? Vita väggar, vita möbler och vita skåpsluckor, bara för att nämna det vanligaste. Vad är det för fel med färg? Å nu menar jag färg, inte beige, cappucino eller något mer annat som påminner om hur de där vita väggarna kommer se ut om några år, framförallt om man har små barn. Tvi vale. Vita rum påminner om sjukhus. Sterilt, avskalat och tråkigt. Jag själv skulle vantrivas. Såklart kan du ha färg på gardiner, dukar, kuddar och tavlor, men det är inte hemtrevligt! Jag har väl överplåttrigt kanske, men jag gillar det. Färg vill jag ha, men inte i 70-talsstuk. Jag är så glad att jag slapp den eran, då hade man inte någon sak! Om Internet och blocket fanns då, hoppas jag att de skulle ha stått många annonser med rubriken "inredningshjälp sökes". Fast det var ju då och det vi tycker är snyggt idag, kanske våra barn tycker detsamma som jag gör om 70-talet (jag är född 1980 och då fanns bara några få kvarlevor från decenniet innan). Jag föredrar då hellre vita detaljer istället, både stora och små föremål. Från bord och bokhyllor till krukor och prydnadsföremål, men inte hela rum. Det kan vara snyggt, när det är nytt, men hur ser det ut efter ett tag? Grått eller benvitt? Nä, jag håller mig till färg, i den mån det går. Finns färger jag helt inte använder, i alla fall inte på väggarna.

Rosa!
Anledning: För det är en nära anknytning till mitt namn och min mammas benägenhet att klä mig i rosa som yngre, så NEJ TACK!

Orange!
Anledning: 70-tal + en hemsk färg som duger bäst på små föremål, så NEJ TACK!

Brun!
Anledning: Tror du jag är galen att jag målar väggarna bruna? Ja, det finns olika nyanser, men nej inte i ett helt rum, i så fal en fondvägg, men inte i mitt hem, så NEJ TACK!

Så finns det en och annan färg som kan funka, som grön. Grön tycker jag är en typisk hallfärg, jag vet inte varför, men så klart kan du ha det i ett sovrum med, men jag förvisar den färgen till hallen.

Men vitt! Detaljer ja, men hela rum, nej, inte för min del, jag är en färgmänniska!